Nya läkemedel höjer kostnaderna för läkemedelsersättningarna – forskare efterlyser bevis på behandlingens effekt | FPAGå till innehållet
Pressmeddeleande

Nya läkemedel höjer kostnaderna för läkemedelsersättningarna – forskare efterlyser bevis på behandlingens effekt

Publicerad 4.4.2024

Den åldrande befolkningen och ibruktagandet av nya läkemedel ökar kostnaderna för de läkemedelsersättningar som FPA betalar ut. Det är i synnerhet nya, allt dyrare cancerläkemedel som ökar kostnaderna. Evidensen från forskning om effekten av nya läkemedel är emellertid ofta oklar. Forskare efterlyser bättre bevis.

FPA betalade ut sammanlagt 1,8 miljarder euro i läkemedelsersättningar år 2023. Jämfört med året innan ökade ersättningarna med en dryg procent, det vill säga med 21 miljoner euro. Ökningen har avtagit jämfört med åren 2021 och 2022. 

Figurens rubrik: Mest läkemedelsersättningar betalades till personer över 65 år. Figuren visar utbetalda läkemedelsersättningar (i 2023 års penningvärde) enligt ålder under åren 2014–2023.

Enligt FPA:s specialforskare Kati Sarnola märks den åldrande befolkningen i statistiken. Trots att största delen av dem som får läkemedelsersättning är i arbetsför ålder, utbetalades, räknat i euro, mest ersättningar till personer över 65 år.

– När befolkningen blir äldre ökar kostnaderna för läkemedelsersättningar. Äldre personer är oftare sjuka och använder i regel mera läkemedel än personer i arbetsför ålder, sammanfattar Sarnola. 

Cancerläkemedel står för över en tredjedel av läkemedelsersättningarna

År 2023 betalades mest ersättningar för cancerläkemedel och immunsuppressiva medel. För läkemedelsgruppen i fråga betalades 611 miljoner euro i ersättningar, vilket står för 34 procent av samtliga utbetalda läkemedelsersättningar. 

Figurens rubrik: Den ökande förekomsten av cancer märks som en ökning av ersättningarna för cancerläkemedel. Figuren visar utbetalda läkemedelsersättningar (i 2023 års penningvärde) enligt läkemedelsgrupper under åren 2014–2023. Mest ersättning betalades för cancerläkemedel.

Enligt Sarnola kan ersättningsbeloppet förklaras till exempel av att allt fler insjuknar i cancer. Även detta är en följd av den åldrande befolkningen: cancer är vanligare bland äldre än i andra åldersklasser. 

Med läkemedel som hör till grupperna cancerläkemedel och immunsuppressiva medel behandlas nuförtiden allt oftare även till exempel reumatism och inflammatoriska tarmsjukdomar.  

En annan förklarande faktor är att nya cancerläkemedel är dyrare än tidigare. De utgör två tredjedelar av alla ersättningskostnader för cancerläkemedel. De nya läkemedlen har patentskydd kvar, vilket betyder att de ännu inte omfattas av systemet med utbyte av läkemedel eller av referensprissystemet. 

– När patentet på nya läkemedel går ut är det möjligt att utveckla billigare alternativ för dem. Till exempel priset på en förpackning med cancerläkemedlet lenalidomid sjönk till följd av priskonkurrensen från nästan 6000 euro till cirka 90 euro, konstaterar Sarnola. 

Det behövs hållbar evidens om effekten av nya läkemedel

Enligt Sarnola är det viktigt att fråga sig utifrån vilka kriterier nya och dyra läkemedel godkänns i ersättningssystemet. Även om man vill att de nya läkemedlen snabbt ska komma ut till patienterna, bör läkemedelstillverkarna lägga fram tillräckliga bevis för läkemedlens effekt.

– Hälso- och sjukvårdens resurser är begränsade. Därför är det viktigt att identifiera de behandlingar som faktiskt fungerar – särskilt då de nya läkemedlen är dyrare än tidigare. 

I Finland tillämpas ett system med villkorlig ersättning där en myndighet och ett läkemedelsföretag kommer överens om hur de osäkerheter som förknippas med att ett nytt läkemedel införs, till exempel kostnaderna, ska hanteras. Enligt Sarnola utesluter systemet emellertid inte behovet av allt bättre evidens.

– Vi betalar ett allt högre pris för medicinerna, så evidensen borde också vara starkare.

Ökad användning av adhd-läkemedel sticker ut i statistiken

För läkemedel som stimulerar det centrala nervsystemet och som används vid behandling av adhd betalades 2023 sammanlagt 22 miljoner euro i ersättningar. Ersättningarna ökade med 28 procent, alltså med 5 miljoner euro, från året innan. 
För fem år sedan hade 40 000 finländare medicinering för adhd, medan siffran i dag är drygt 100 000. Enligt Sarnola förklaras den snabba ökningen av avancerad diagnostik och ökad användning av läkemedel vid sjukdomen. 

– Registren över läkemedelsersättningar svarar inte på frågan varför användningen av läkemedel vid adhd har ökat så snabbt. Den snabba ökningen får en att misstänka att det också förekommer över- eller feldiagnostisering. Det behövs alltså mer forskning. 

Mer information

Informationspaket om läkemedel
Statistik över läkemedelsexpedieringar som omfattas av ersättning från sjukförsäkringen
Forskningsbloggen: Arviomme syöpälääke lenalidomidin säästöpotentiaalista toteutui – mitä tapahtuu muille syöpälääkkeille?
 

Senast ändrad 4.4.2024