Rekordmånga får rehabiliterande psykoterapi – kostnadsökningen har planat ut under de senaste åren

År 2023 fick 64 500 finländare rehabiliterande psykoterapi som ordnas av FPA. Den ökning av antalet klienter som pågått under hela 2000-talet har dock avtagit och kostnadsökningen har planat ut. Enligt FPA:s forskare kan förändringen förklaras dels av bättre tillgång till mentalvårdstjänster, dels av brist på terapeuter och dels av det allt kärvare ekonomiska läget.

År 2023 fick 64 500 finländare rehabiliterande psykoterapi som ersätts av FPA, vilket är fler än någonsin. Både antalet terapiklienter och summan av de utbetalda ersättningarna har flerfaldigats på knappt tio år. Jämfört med år 2015, då mindre än 30 000 personer fick ersättning, har antalet nu ökat med mer än det dubbla.

Psykoterapi är den vanligaste formen av rehabilitering som FPA ordnar. I fjol betalade FPA mer än 105 miljoner euro i ersättning för rehabiliterande psykoterapi. 

Kostnaderna steg med ett par miljoner euro från året innan, men sett över en längre period har ökningen planat ut och kostnadstoppen tills vidare passerats.

Mer information om de bakomliggande faktorerna behövs

De vanligaste diagnoserna bland dem som fått rehabiliterande psykoterapi är ångestsyndrom och depression. Specialforskare Miika Vuori vid FPA tror att det har blivit vanligare att man talar om psykiska problem och att tröskeln att söka hjälp är lägre än tidigare.

Det finns tillsvidare ingen närmare information om orsakerna till att efterfrågan på rehabiliterande terapi har stabiliserats, men enligt Vuori finns det flera möjliga förklarande faktorer.

– Både inom företagshälsovården och inom den offentliga hälso- och sjukvården finns det kanske i dag ett något större utbud av mentalvårdstjänster, såsom kortvarig terapi. Det finns ingen exakt statistik om saken, men det är möjligt att en bättre tillgång till olika terapiformer har lett till att man inte i samma utsträckning söker sig till långvarigare rehabiliterande psykoterapi, bedömer Vuori.

En annan möjlig faktor är svårigheten att hitta en terapeut. Rehabiliterande psykoterapi genomförs främst i form individuell terapi.

Att ökningen av rehabiliteringskostnaderna har planat ut kan också förklaras av den försämrade privatekonomiska situationen, som eventuellt återspeglas i antalet terapibesök eller i terapins längd.

– Även om FPA ersätter en del av besöksavgifterna, måste klienterna själva stå för resten av kostnaderna. Klienternas inkomster har konstaterats ha ett samband med sannolikheten att delta i rehabiliterande psykoterapi. Bland unga vuxna med högre inkomst- och utbildningsnivå är sannolikheten något större än i andra grupper.

Åt vilket håll utvecklingen går i år vill Vuori inte förutspå, men anser att det är viktigt att följa upp i vilken omfattning rehabiliterande psykoterapi används i olika socioekonomiska grupper. 

Syftet med terapi är att främja studie- och arbetsförmågan

Målet med rehabiliterande psykoterapi är att främja klientens arbets- och studieförmåga. FPA-ersättning för terapikostnader kan betalas till finländare i åldern 16–67 år vars arbets- eller studieförmåga är hotad på grund av en diagnostiserad psykisk störning. För att beviljas terapi behöver klienten ett psykiaterutlåtande av vilket diagnosen och rehabiliteringsbehovet framgår. 

Terapi kan beviljas för högst tre år, sammanlagt högst 200 gånger. FPA betalar 57,60 euro per besök i ersättning för individuell terapi. Priset för ett besök ligger kring 100 euro. 

Mest ersättning betalas till förvärvsarbetande personer, vars antal har ökat kraftigt på tio år. Också studerande söker och får rehabiliterande psykoterapi allt oftare, men ökningen har inte varit lika stark bland dem.

Psykiska problem är också den vanligaste orsaken till lång sjukfrånvaro bland förvärvsarbetande. I fjol fick drygt 100 000 finländare sjukdagpenning på grund av psykiska problem. 

– Också THL:s primärvårdsdata visar att antalet personer som diagnostiserats med ångestsyndrom eller depression ökar år för år. Det här torde för sin del tyda på att man har blivit bättre på att identifiera psykiska problem och att det blivit vanligare att söka vård, säger Vuori.

Närmare information